Fortsätt till huvudinnehåll

Berättelsen om Kung Oidipus

Hej på er! Nu sitter vi här ute i solen och Victor har precis läst för oss om den kända kung Oidipus.  Texten var superbra och för att inte prata om Victors berättarröst! WOW! För att ni också ska få känna er delaktiga av vår mysiga lässtund så hade vi tänkt att analysera denna för er nu här på bloggen. 

Kung Oidipus är en berättelse skapad av Sofokles, en grekisk dramatiker och tragediförfattare. Hans två mest kända verk är Antigone och Kung Oidipus.


Berättelsen om kung Oidipus handlar om när ett kungapar i Thebe får av ett orakel reda på att deras nyfödda bebis Oidipus skulle döda sin far och gifta sig med din mor. Därmed beslutar hans föräldrar sig för att lämna honom ute på en ängsmark för att dö. Men en fåraherde räddade honom och månader senare adopteras han av kung Polybos i kungariket Korint.

Sofokles, skaparen av berättelsen
Antigone och Kung Oidipus
Många år senare när Oidipus blev äldre fick han reda på spådomen om honom och beslutar sig för att fly för att undgå detta öde. Vad han inte vet är att han är adopterad och att Polybos inte är den fadern han kommer att döda.

Vid en korsning på väg till kungariket Korint hamnar Oidipus i en konflikt med en man om vem av dem som har väjningsplikt. Diskussionen avslutas när Oidipus dödar mannen och därefter fortsätter sin resa mot staden Thebe. I Thebe gifter sig Oidipus med Iokaste eftersom hon nu var en änka för någon hade dödat hennes man, Laios.
Dagen Laios dog drabbades staden i en förbannelse, en hemsk sjukdom och det enda sättet att sjukdomen skulle bli botad var om den som dödade landets kung blir straffad. Oidipus ville rädda staden och rådfrågar den blinde siaren, Teiresias hur han kunde hitta den hemske mördaren. Han besvarade oidipus med att det var han som var mördaren. Han blev arg och skickade iväg honom. Efter mycket tänkande om om och men inser han att det var han som dödade Laios, han fick även reda på att drottningen han gifte sig med var hans mor. Hela berättelsen avslutas med att Lokaste begick självmord och hände sig själv och att Oidipus stack ut sina ögon.


De epoktypiska dragen inom antiken var ofta om hjältar, gudar/gudinnor och myter. I berättelsen om Kung Oidipus handlar det främst om ödet, vilket även var ett vanlig epok typiskt drag. Ödet kombinerades med gudar då det var gudarna som bestämde människornas öden. Kung Oidipus försökte fly från sitt öde och ändra de, men just genom att försöka göra det, ledde det honom till hans öde. Budskapet med berättelsen är att man inte kan komma undan från sitt öde, vad man än gör kommer ödet alltid att vara det samma och de som gudarna har bestämt sig för kommer det bli.

Kung Oidipus är det dramaturgiska perfekta dramat och tragediernas tragedi. Det som drev handlingen framåt var den inre logiken som styrde och sedan ledde till att publiken väckte fruktan och medlidande.
Berättelsen om Kung Oidipus var även den första deckaren, för att det handlar om att utreda ett brott. Det utredaren Oidipus inte visste var att gärningsmannen var han själv, själva utredaren. Det var han som gjorde det hemska och dödade sin far och gifte sig med sin mor.

Vi tror att dramat kan rikta sig mot de som ifrågasätter kungarnas makt, och att de nu får en bekräftelse att det är kungarna som styr och att man inte kan ändra på deras val.

Sofokles var antika Greklands största dramatiker och han skrev tragedier, vilket berättelsen om Kung Oidipus verkligen är. Man märker av Sofokles stil i berättelsen just på grund av skrivstilen och att det är just en hemsk tragedi. Sofokles använde begreppet katarsis vilket betyder rening. Han menar att tragedin är ett sätt för oss att rena oss själva.

Sofokles berättelse har en rätt stor påverkan av hur samhället var. Precis som det var i Grekland pratar man om olika kungariken i olika stadsstader. Detta inkluderade han i berättelsen, han inkluderade även ett budskap som hade en väldigt stor påverkan på människornas liv under tiden; att man inte kan undgå sitt öde. Även fast Grekland var en demokrati var det inte jämställt. Att det var väldigt kvinnoförnedrande syns dock inte så mycket i denna tragedi eftersom fokuset ligger på Oidipus liv och hans väg till att inse hans öde.

Nu är det dags för Vendela att visa hennes grymma kunskaper inom högläsning och hoppas på att hon är lika bra på att läsa dikter som hon är på att prata med sina kunder på McDonalds! Vi hörs efteråt!


Kommentarer

  1. Något vi tycker är intressant är hur man i antiken väljer att lyfta fram tragedier i litteraturen och att man väljer att skriva om tragiska och hemska händelser. Under romantiken var tragedier inte alls något som författarna valde att skriva om, man ansåg istället att litteraturen var en flykt från verkligheten och därför var den ofta förskönad, man skrev alltså om en skönare verklighet. En likhet är däremot att man i antiken skrev mycket om gudomligheter, hjältar och myter vilket påminner om antikens litteratur om en gudomligare och skönare värld.

    SvaraRadera
  2. Hej! Nu har vi från renässansgänget läst er blogg. Likheterna mellan er tidsepok antiken och vår, är väldigt stora. Antiken pånyttföddes under renässansen, och därav namnet som kommer från franskans ”renaissance”, som betyder pånyttfödelse. Antikens grekiska teaterkonst är något som samhället återupptäckte under vår epok. Även teatern med William Shakespeare som största förespråkare, har likheter mellan dramatiken under antiken. En skillnad mellan epokerna är att samhället blev friare under renässansen. Luthers reformation, boktryckarkonsten och att fler kunde läsa, öppnade upp samhället för allmänheten medan Grekland och romarriket var dominanta under antiken.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Plötsligt framstår han...

Plötsligt framstår han som en gudars like - just som han ska sätta sig mitt emot dig, alldeles intill, och jag ser dig viska ömt och förälskat brista ut i skratt - men i mig slår hjärtat bultande som ville det spränga bröstet; möter jag din blick en sekund, går rösten genast förlorad, tungan vägrar lyda, den fina elden går som en signal genom hud och nerver, allting suddas ut för min syn, jag hör hur öronen susar, kallsvett bryter fram och en häftig skälvning griper mig till slut när jag känner färgen vika från min kind - jag blir själv med ens en döendes like.   Jesper Svenbro (1986)  Denna dikt har Vendela precis läst för oss och hon var lika bra på att läsa som vi trodde! Hon får verkligen kontakt med sin publik och pratar med känsla (något som vi tror att hon har lärt sig i Drive In:en!).  Dikten Plötsligt framstår han...  är skriven av Sapfo och handlar om hennes avundsjukan på en annans kvinnas kärlek till en annan man. Hur hennes hemliga kärlek till denna kvinna g

Hektor och Andromake

Hej på er! Som ni vet så fick vi, för några dagar sedan, Illiaden berättad för oss av en rapsod. Vi tyckte att den var så bra och intressant så bestämde oss igårkväll för att läsa den själva. Vi ville jämföra hur den var skriven och hur den var berättad för oss. Vi orkade inte läsa hela historien utan valde bara att läsa den del av Illiaden som heter ”Hektor och Andromake”, den 6:e sången. Illiaden handlar om det 10 åriga kriget mellan grekerna och trojanerna och historien börjar med att Akilles får veta att hans bästa vän och vapenbrodern Patroklos dog i en strid mot Hektor. Akilles bestämde sig då för att hämnas.  Utdraget som vi har läst börjar med att Hektor åker hem till sin maka Andromake och deras lille son då han trodde detta skulle bli hans sista strid. Andromake tyckte inte att det var en bra idé att Hektor skulle ge sig ut i strid och gjorde allt i sin makt för att få Hektor att stanna hemma. Hektor lyssnade inte på sin maka utan han ville försvara sin faders, och