Hej allihopa!
Vi har precis anlänt till det antika Grekland i huvudstaden Aten. Det första vi insåg var att el och internet inte existerade, vilken tur att vi hade med oss extra mycket batterier och en riktigt bra hotspot!
Sedan tidigare visste vi att antiken var startskottet för demokratin och därmed började vi resan med lite sightseeing. Vi började dagen med att besöka Akropolis då det var det ställe där folkförsamlingen, regeringen och domstolen höll till. Man ansåg att folkförsamlingen var de som var lagstiftarna, regeringen var de som styrde hela staten och att domstolen var de som höll ordningen i delstaten.
Något som skilde sig från vårt mordena samhälle i Sverige var att när vi besökte folkförsamlingen var det vara Victor som fick gå in och besöka det, vilket vi tyckte var mycket konstigt. Det var då en jordbrukare kom upp till oss och förklarade att bara en bråkdel av alla i Aten var medborgare och att för att bli medborgare behövde man passa in i alla dess kriterier. För det första behövde man vara född i staten Aten, inte vara varken slav eller kvinna då de inte var fria människor. Alla som ansågs vara medborgare fick heller inte vara med och rösta utan regeringen valde "slumpvist" ut 500 män varav en tiondel fick bestämma en tiondel utav året.
Aten var en av de största stadsstaterna i det antika Grekland, sedan fanns det andra stadsstader såsom Troja och Sparta. Varje stad är en egen stat med eget styrelseskick och egna kolonier. Staden har en stark kungamakt som främst fanns för att representera landet såsom våran kung gör åt oss nu. Deras mål var främst att representera sin stat i krig och konflikter.
Vi märkte att grekerna kallade sitt land Hellas och alla betraktade sig som en grupp ”hellener” även fast Grekland bestod av olika stater. Hemllenerna hade sin gemensamma tro, sina gudar och myter och sitt språk. Deras största tro var på ödet, gudars har skapat ett öde för varje person och målet med deras liv är att acceptera ens öde och leva med dess konsekvenser. Man kan aldrig fly från sitt öde för det kommer ändå avslutas på samma sätt. Ett bra exempel på hur starkt ödet bestämmer är berättelsen om Kung Oidipus.
Stadsstaterna hade ofta konflikter med varandra vilket påverkade epokens litteratur. I många utav berättelserna var huvudhandlingen ofta om krigen de hade upplevt. Exempel på krigshistorier är Illiaden och Oddysén, skapade av Homeros.
Vi har precis anlänt till det antika Grekland i huvudstaden Aten. Det första vi insåg var att el och internet inte existerade, vilken tur att vi hade med oss extra mycket batterier och en riktigt bra hotspot!
Sedan tidigare visste vi att antiken var startskottet för demokratin och därmed började vi resan med lite sightseeing. Vi började dagen med att besöka Akropolis då det var det ställe där folkförsamlingen, regeringen och domstolen höll till. Man ansåg att folkförsamlingen var de som var lagstiftarna, regeringen var de som styrde hela staten och att domstolen var de som höll ordningen i delstaten.
Något som skilde sig från vårt mordena samhälle i Sverige var att när vi besökte folkförsamlingen var det vara Victor som fick gå in och besöka det, vilket vi tyckte var mycket konstigt. Det var då en jordbrukare kom upp till oss och förklarade att bara en bråkdel av alla i Aten var medborgare och att för att bli medborgare behövde man passa in i alla dess kriterier. För det första behövde man vara född i staten Aten, inte vara varken slav eller kvinna då de inte var fria människor. Alla som ansågs vara medborgare fick heller inte vara med och rösta utan regeringen valde "slumpvist" ut 500 män varav en tiondel fick bestämma en tiondel utav året.
Aten var en av de största stadsstaterna i det antika Grekland, sedan fanns det andra stadsstader såsom Troja och Sparta. Varje stad är en egen stat med eget styrelseskick och egna kolonier. Staden har en stark kungamakt som främst fanns för att representera landet såsom våran kung gör åt oss nu. Deras mål var främst att representera sin stat i krig och konflikter.
Vi märkte att grekerna kallade sitt land Hellas och alla betraktade sig som en grupp ”hellener” även fast Grekland bestod av olika stater. Hemllenerna hade sin gemensamma tro, sina gudar och myter och sitt språk. Deras största tro var på ödet, gudars har skapat ett öde för varje person och målet med deras liv är att acceptera ens öde och leva med dess konsekvenser. Man kan aldrig fly från sitt öde för det kommer ändå avslutas på samma sätt. Ett bra exempel på hur starkt ödet bestämmer är berättelsen om Kung Oidipus.
Stadsstaterna hade ofta konflikter med varandra vilket påverkade epokens litteratur. I många utav berättelserna var huvudhandlingen ofta om krigen de hade upplevt. Exempel på krigshistorier är Illiaden och Oddysén, skapade av Homeros.
Kommentarer
Skicka en kommentar