Uppdrag 6

Hej på er! Nu börjar vår tidsresa lida mot sitt slut och vi har precis satt oss ner och läst våra kompisars bloggar. Vi läste om hur de haft det och vad dem har gjort. Här kommer lite funderingar och intryck från klassens olika resor. 

Litteraturhistorien har inte riktigt någon större betydelse för oss idag som vi är medvetna om, men indirekt så har den en väldigt stor betydelse. Litteraturhistorien har skapat och format litteraturen till vad den är idag, och har även påverkat samhället. Vi kan se hur mycket från antiken lever kvar idag både i samhället och i litteraturen. Idén om demokrati föddes under antiken som sedan lades ner, iden togs upp igen under upplysningstiden. Då började man kräva att makten skulle utgå från folket, detta blev till dagens folkstyre i den större delen av världen. I den antika litteraturen såg vi hur människan var i centrum vilket vi tydligt ser idag. Utan litteraturhistorien hade inte litteraturen varit den samma som den är idag. Vi märker inte ens av hur mycket vi idag blir påverkade av litteraturhistorien som ex, vet vi alla vem Shakespeare är och om hans verk, nästan mer än vad man gjorde under renässansen. Det finns även en hel del filmer idag om Gudar från antiken och medeltiden. Vi inspireras mycket av den äldre litteraturen och använder den på olika sätt idag. 

Genom att läsa äldre litteratur i skolan lär man sig om hur man skrev, kulturen och hur man levde på den tiden. Många författare skrev om samhället och samhällsproblemen under den tiden, vilket ger oss som läser litteraturen idag en inblick på hur människorna tänkte och levde under den tiden. Varför det är så viktigt att läsa äldre litteratur idag är för att mycket från de äldre epokerna finns kvar idag både ide-och stilmässigt. Vi tycker att man ska lära sig om vad mycket av vår litteratur kommer ifrån från början.

När man läser äldre texter så ser man hur språket har förändrats med tiden, man ser vilka ord man använde då som inte används längre. Ibland kan vissa ord ha förändrats så mycket att vi idag inte förstår vad ordet betyder, då ordet har ändrats. Genom att läsa äldre texter utmanar man sig själv och ökar sin läsförmåga. Detta leder till ett ökat ordförråd. Ett exempel på en äldre dikt från upplysningen är ”Pojkarne”, när man läser den dikten får man en tydlig bild av vilka ord som användes som vi idag inte förstår. I dikten märker man av att de lägger till bokstaven F framför ett V eller byter ut V:et mot ett F. 

För att lättare tolka och förstå antikens litterära verk kan det vara bra att veta lite om själva epoken. Verken är skriva av människor som levde under antiken och är därför ofta baserade på de tankegångar och åsikter som fanns men även på hur samhället såg ut då. Att ha kunskap om epoken gör också att man lättare kan reflektera, diskutera och analysera verket. Ett exempel på detta är när vi märkte att det behövdes kunskap om antiken när vi läste och skulle tolka Sapfos verk Plötsligt framstår han... då den var svårtolkad. När vi senare läst på om hur samhället såg ut och hur synen på kvinnlig homosexualitet såg ut under antiken så kunde man tydligare se vad Sapfo menade med sin dikt. Att veta hur samhället ser ut under den tidsperiod som du läser ett verk ur gör det inte bara lättare för dig att förstå hur författarna tänkte när de skrev sina verk utan gör det även enklare att förstå språket och tolka olika stilfigurer. Beroende på vilka tankegångar som rör sig i författarens huvud så kan verken vinklas åt olika håll beroende på vad författaren ville förmedla. Exempel på detta är hur  upplysningsmännen Voltaire och Rousseau från epoken upplysningen, spred sina idéer. François de Voltaire spred sina idéer om frihet och rättigheter genom att skriva böcker, dikter, noveller och pjäser. Jean-Jaques Rousseau skrev även han flera böcker som kritiserade samhället och stred för att det skulle bli mer jämställt och fritt. Sammanfattningsvis så gör det det alltså oftast enklare för dig att förstå litterära verk från olika epoker om du har kunskap om hur samhället, tankegångar och idéer såg ut på den tiden. 

I stort sätt alla litterära verk från förr finns och lever fortfarande idag, nedskrivet som böcker, sång eller dramatiserat som teater eller film. Det spelas och kommer årligen ”nya” verk inom film, sång, teater eller böcker som baserar sig på eller är gammal litteratur. Inom teatervärlden spelas fortfarande många av William Shakespeares (som levde på 1500-talet...) dramatiska verk. Antikens författare Homeros och hans verk Iliaden har dramatiserats till film, Troja. Den blev en succé och hade med många kända och prisbelönta skådespelare. En annan karaktär är Tor från den nordiska medeltiden. Han har idag många filmer som baserar sig på dem gamla texterna från 1000-talet och 1500-talet. De ”nya” verken har självklart moderniserats och gjorts om för att göra det mer spännande och för att passa det nutida, många av dem ”nya” verken har dock samma dramaturgiska modell som den under det antika Grekland. 

   Charles Dickens som levde och skrev många berättelser under 1800-talet är idag nästintill lika känd som han var under sin tid för 200 år sedan. Hans böcker filmatiseras än idag och många har även skrivits om för att passa en yngre publik så att även dem kan ta del av de många fantastiska sagorna och berättelserna. Nu under 2017 kom hans kända saga ”En julsaga” ut i ny tappning då den fått färg. Så det finns idag mängder av spår av äldre litteratur. På bibliotek, teatrar, biografer och inom musik är det mängder av gammal litteratur som förnyas och görs om för att de många fantastiska litterära verken från förr skall leva vidare. 

Ακούσαμε!😀